FLYGSIDAN. Jag har på äldre dagar tagit upp mitt gamla flygintresse från tonåren. Detta kommer nog att resultera i en del flygteckningar, som jag vill presentera på den här sidan. Det handlar ofta om plan som jag har fattat tycke till eller snubblat på i verkligheten. Jag är sedan 2001 medlem i SFF (Sv Flyghist För) och har deltagit i en del resor och sammankomster. Vilket kul gäng med "lekkamrater" man har hamnat i, verkligen givande. Jag kommer också att försöka ta flygcertifikat UL B. I dagsläget har jag kommit en bit på väg. Jag gjorde min första EK-flygning (ensamflygn) den 20.7.07. Se bilden av Eurostar.

Här en bild av Skånes Veteranflygförenings (SVFF) ordf. Per Hallin, under föreningens "fly in" på Eslövsfältet (aug 08). Att teckna ett flygplan ger en stark känsla av samhörighet med planet. Man måste uppleva formen och sätta sig in i alla detaljer. Man kan nästan känna hur det känns att flyga det. Jag är numera också medlem i SVFF (Skånes Veteran FlygFörening), man behöver inte äga ett veteranplan. Det räcker med att vara intresserad.

Daisy på Roskilde flygplats. Den 20.8.05 hade jag förmånen att flyga med Daisy (Flygande Veteraners DC 3:a) till flygdagen i Roskilde. Färden gick från Ljungbyhed till Roskilde och åter. Att få flyga med ett gammalt propellerflygplan på 500 m höjd i lugnt och fint tempo, över Skåne och Själland i perfekt väder. Vilken flygkänsla! En verklig upplevelse, som inspirerade till denna teckning. Ett stort tack till alla er, som håller Daisy flygande och i ett fantastiska skick. Jag är numera passiv medlem i Flygande veteraner och hoppas få deltaga i fler flygningar.
 
Saab B 17 "Blå Johan". Här en annan flygande skönhet, som visade upp sig i Roskilde. Det är tur att det finns flygande veteranplan. För flygvapnens deltagande i flygdagen var det inte mycket bevänt med. En F16 som hissade lite fram och tillbaka och väsnades. Hoppas de som håller Blå Johan i luften kan få ekonomin att gå ihop. Inte minst för att göra flygdagar sevärda.
Saab J 35 Draken. 2005 firade Draken 50 års jubileum. J 35 är kanske det vackraste flygplanet Saab har gjort. Just detta flygplanet finns numera att beskåda på flygmuseet i Krakov. F10-14 har också vunnit internationel uppmärksamhet. I TeamM:s utmärkta DVD om Draken, berättar uppvisningsflygaren Ingemar Axelsson (mycket blygsamt), att han hade "turen" att vinna priset, för bästa enskilda uppvisning med jaktplan. Priset delades ut vid den stora internationella flygshowen Fairford 1994
Saab SK 50 Safir. 2005 var det 60 år sedan den första Safiren flög. Safiren (50085) som jag avbildat såg dagens ljus 1960 och flyger fortfarande. Ljungbyheds Aeronautiska Sällskap äger och håller planet i flygande skick. Planet har sin gula originalfärg och samma beteckningar, som det hade under flygskoletiden. Många av flygvapnets piloter har fått pröva sina vingar på just denna typen.
UL Eurostar. Eurostar är ultralätt flygplan, byggd i aluminium och plast, vikten är bara 275 kg. Söderslätts flygklubbs SE-VIR är ett vackert blåmålat, tvåsitsigt, typ mindre sportplan med mycket flygkänsla. Om allt går vägen så skall jag påbörja min flygutbildning för certifikat UL B, som omfattar just denna typen. Det är på tiden att mitt flygintresse blir mera konkret. I skrivande stund ( juli -06) har jag mitt elevtillstånd klart och har påbörjat min flygutbildning. Har inte flugit mycket under vinterhalvåret. Men har nu kommit så långt att jag flög min första EK i juli 07.
Tigermoth. Den 22.7.06 hade jag nöjet att få följa med Kurt Bengtsson upp i den fina "Tigermalen" SE-COG hemmahörande på Eslövs flygplats. Jag fick också spaka lite själv och därmed utöka min flygerfarenhet. Vilken känsla, det är något visst med att åka öppet, speciellt i luften. Man kände samhörighet med Richthofen och grabbarna. Vi flög ett tag tillsammans med en Sk 12, som jag tog några skakiga bilder av. Kanske leder det till en teckning här på sidan lite senare.
SK 12. Här kommer teckningen av Joakim Wesths fina SK 12:a hemmahörande på Eslövs flygplats. Planet är målat (svart kropp och orange vingar) precis som det så ut när värnpliktiga flygförare utbildas på Eslövs flygfält under kriget 1942. All heder åt dem som håller vår flyghistoria vid liv och flygande

Tigermoth. Nere på Söderslätts flygplats, där jag håller på att ta mitt UL-B certifikat, finns den har Tigermothen. Den ägs och flygs av Johan Wiklund. Den föddes i England 1941 och skeppades ganska snart till Sydafrika. Efter ett äventyrligt liv i Afrika kom den till Amerika 1984 där den blev upprustad. 2004 hamnade den i Sverige under Johans beskydd. Den har dansk registrering och engelska nationalitetsbeteckningar. Tyvärr kraschade planet 08, efter en överraskande spinn på låg höjd. Johan skadade sig men kommer att bli fullt återställd.

A 37 Viggen. I år (2007) var det fyrtio år sedan Viggen flög för första gången. Det var väl i den vevan som man slutade flyga och istället for omkring på en stark motor. Inte minst kunde man se detta när Viggen dunsade ner i landningen. Attackflyget imponerade inte heller mycket på en gammal pansarsoldat. De gånger vi samövade mot lede fi,s invasionsförsök, så skvätte flyget mest bara vatten på träflottarna. När vi sedan fick chansen, så gjorde vi drivved av dem på cirka ca två minuter. Dock skall man inte underskatta den psykologiska effekten, när 4-grupp Viggar dundrade fram på låg höjd. Den sk "ÖBs klubba" kunde sätta skräck i vem som helst. Numera finns det ju målsökande hemskheter, som har gjort attackflyget både effektivare och dyrare.
J 29 "Tunnan" 1960-64 gjorde J 29 FN-tjänst i Kongo. Jag tjänstgjorde på bat XVIII K (62-63) och kan inte nog prisa deras insatser. F22 som den tillfälliga flotilljen kallades, hade sammanlagt 10 plan, varav två stycken var S 29. Många liv räddades genom att man flög extremt lågt över blivande stridzoner. Civilbefolkningen tog skydd eller lämnade området. Våra fienders stridsmoral sjönk och de fick en ökad benägenhet att fly eller ge sig. Speciellt när de visste att de hade svenskar mot sig. Vi var kända för att behandla krigsfångar väl. De två S 29:orna utförde ovärdeliga rekognoscerings- och spaningsuppdrag. Min pluton gjorde tjugo-mila operationer till Kabongo (norr Kaminabasen).Utan tunnornas spaning, skulle sådana safariutflykter vara mycket vanskliga.
En Me 109 E3 jagar en Spitfire Mk 1. Del av omslagsillustration till Kjell W Ahlbergs bok "Flygplan i tiden". Ett sätt att klara livhanken var, att gå ner på mycket låg höjd. Den jagande måste, förutom att försöka rikta in sitt flygplan i skjutläge också se upp för hinder. Den jagade hade förmånen att fritt kunna välja väg. Det här var fortfarande en tid, då skickligheten i de flesta fall fällde avgörandet.
 
Trike. Fågel eller fisk? Flygande hamock, säger de elaka tungorna. Nere på Söderslätts flygklubb, där jag lär mig att flyga, finns det några trikeflygare. Om man vill känna gemenskap med fåglarna, så är det här enligt dem det bästa sättet att flyga. Fartvinden och flygkänslan är nog densamma. Jag tycker det liknar mest en "luftmoppe". Men visst var det kul när man fick sin första "moppe".
Lancaster. SFF.s resa till England 07, där vi bl a besökte Fairfords internationella Airtatoo. En fin resa i trevligt sällskap, mycket buss, men det var det värt. Jag fick uppleva en riktig höjdare, som gav inspiration till den här teckningen. Säga vad man vill om tjutande jetkärror, men inget går mot kraftiga kolvmotorer. Får man sedan 4 st på en gång, så är lyckan fullständig. Lancastern är i mitt tycke en vacker klumpeduns med harmoniska linjer, den ser flygtekniskt riktig ut. Fantastiskt att den flyger än. Tyvärr var ju dess syfte att sprida död och förintelse. Vilket den lyckades bra med, många tyska städer lades i ruiner. Krig är ett bevis på mänsklig dumhet, men för flygets utveckling, så skedde det mycket under just världskrigen.
Mustang. På Roskildes flygdag 07 hade jag nöjet att se och höra Biltemas Mustang. Detta gav inspiration till denna teckning. Visst är den vacker. I en skönhetstävling platsar den bland de främsta, vackra linjer i kombination med styrka. Synd att den inte bär svenska färger. Vår J 26:a som jag såg den i ungdomen hade jag gärna velat återse. Det är verkligen roligt att vi får fler flygande legender här i landet. Tack Biltema för er insats att göra flyghistoria levande.
Piper cub. Nere på Söderslätts flygklubb finns en trevlig kille (Rickard Andersson), som äger den här cuben. Jag ritar ju gärna av flygplan som jag fattar tycke till eller snubblar på. Cuben är just en sådan småtrevlig kärra. Som militär för mycket länge sedan hade jag möjligheten att hänga med som barlast i en av armeflygets supercubar. Det var avancerad busflygning på lägsta nivå. Den har cuben föddes 1943 och hängde med de amerikanska trupperna i Italien. Sedan har den haft flera ägare för att så småningom hamna hos Rickard.
Stearman. Sten Svensson brukar glädja oss här nere i Sydsverige med fina avancerade uppvisningar. Så gjorde han också på Skånes Veteranflygförenings "Fly inn" den 22/9 på Eslövsfältet. Det är spännande att se honom kämpa runt i en loping med den här relativt motorsvaga Stearmanen. Tyvärr är det nog sista gången vi får se den i Sverige, för den är såld till Italien. Planet har originalutseendet från den tiden då blivande stridspiloter fick sina första flygerfarenheter i USA..

Fairchild 24W. Här kan man tala om knubbig charm. Stadig och trygg, som en halvgammal bullbakande moster. Paul Pinato hade kommit ner till veteranflygdagen den 22/9 från Norrköping med sin Fairchild 24W-41A . Planet rullade ut från fabriken 1943 och tilldelades Transport Airforce Corps Div. Ferry. Alltså ett sambandsflygplan som flyger post och återvändande piloter. Piloter som levererade stridsplan till frontbaserna, här flög också en hel del kvinnliga flygare. Efter kriget såldes den till Sverige 1946. I dag är planet målat precis som det såg när det gjorde krigstjänst. Det är fascinerande med gamla flygande veteranplan.

JAS 39 "Gripen". Gripen är nog det snyggaste av den senaste generationens stridsplan. Det är fantastiskt att lilla Sverige kan tävla med det samlade Europa och USA att producera ett högteknologiskt stridsflygplan. I början fick den öknamnet "världens dyraste jordfräs", tack vare de två mycket spektakulära haverierna mitt framför TV-kamerorna. Sedan har de elaka tungorna tystnat och Gripen har vunnit stor internationell uppmärksamhet och respekt. Nu kan man bara önska SAAB flera exportframgångar. Tänk om Norge och Danmark bestämmer sig för Gripen. Då kunde vi skapa en gemensam Skandinavisk FN-flygstyrka och göra samarbetsvinster för våra resp. flygvapen. Tyvärr handlar det om stora pengar och politik och då kommer ofta det sunda förnuftet i kläm.

TP 84 Herculus. Lockheed C 130 som den heter internationellt, började serietillverkas 1956. I dag till synes outslitlig flyger den, som en luftens långtradare över hela världen. Tp 84:an har en klumpig charm, men i luften kan den utföra manövrar, som gör många smidigare plan avundsjuka. Bilden skildrar en händelse i maj 07 när en pilot gjorde en "lågsniff" som tack till några fallskärmsjägare för en fin övning. Flygningen filmades och straffet blev hårt (piloten avstängdes). Man skall inte uppmuntra överskridande av säkerhetsmarginaler, men det är något visst med lågflygande plan. Speciellt om det är av Hercules storlek. För mig är det en totalupplevelse av kraft, rörelse och ljud under några korta intensiva sekunder.

EV 97 Eurostar. Vid ett besök på Flygvapenmuseet såg jag R.Middlebrooks teckningar. Det var reproduktioner av några svenska plan, gjorda med svart-vit krita på grått papper. Jag blev inspirerad och beslöt att testa tekniken. En av våra "Eurostarar" nere på Söderslätt FK är ofärgad, förutom lite rött på vingspetsar och fenan. Eurostaren är byggd i aluminium och väger bara 275 kg. Att flyga den är lite som att köra sportvagn. Den är pigg, glad och reagerar på minsta spakrörelse. Den låga vikten gör att man får vara med på noterna, kastvindar och termikblåsor, ger flygkänsla och gör flygningen intressant.
Me 262. Jag har haft nöjet att besöka ILA-mässan i Berlin några gånger. En av höjdpunkterna 08 var en flygning med en replika Me 262, som gav inspiration till den här teckningen. Planet som har fått smeknamnet "Tango Tango" är nummer två i en serie om fem som återskapas i USA av entusiaster. "Tango Tango" har fått hemvist i Tyskland och kommer säkert att glädja oss på flygdagar här i Europa framöver. Kanske kommer den t o m till Sverige någon gång, vem vet.

Douglas C 47 Dakota (DC 3). På ILA-mässan fanns också den här DC 3:an från BBMF (Battle of Britain Memoriel Flight). Jag gillar DC 3:ans bulliga charm. Kanske har det med åldern att göra, vi är ju nästan jämngamla, eller har det med upplevelsen av min andra flygtur (pendeln Malmö - Köpenhamn). ZA 947, som är dess nuvarande beteckning är, lämnade fabriken i mars 1942 och tillbringade sin mesta tid i Canadensiska flygvapnet. !993 tog BBMF hand om henne, för att glädja oss på flygdagarna framöver. 2004 försågs planet med originalinredningen från WW II för luftlandsättning av fällskärmstrupp och kan användas numera även som uthoppsplan för moderna hoppare. ZA 947 har fått den berömda "Pegasus" skavadronens vinghäst på nosen.

Pitts S-2A. Jag hade nöjet att närvara vid Fridhemsinvigningen. Bengt Andersson med sin Pitts gjorde en mycket fin avancerad uppvisning. Den inspirerade till denna teckning. Pitts S2A är specialbyggd för aerobatic och med Bengt vid spaken, så blir det uppvisning på mycket hög nivå. Vid lugna dagar kan han även göra vackra figurer i skyn med hjälp av sitt rökaggregat.
MFI 9C. SVFF-träffen på Eslövsfältet aug 08. Två härliga flygupplevelsedagar, trots det eländiga vädret på lördagen. Det gjorde emellertid, att blev mycket "flygsnack" vid fikorna i hangaren. Riktigt trevligt.Träffens tema var ju MFI med anledningen av 50-års jubileet. Så det fanns en stor samling MFI kärror att snubbla över (bli inspirerad av). En MFI-teckning blev ett måste. Visst är det en tuff liten krabat, som inte minst visade sin stridslystnad i Biafra. Det blev SE-FIG som råkade ut för min penna. Ägarna påstod att just denna var den snyggaste av alla. Antar att det finns flera uppfattningar. SE-FIG, är en MFI-9B-130 Trainer - eller ibland kallad MFI-9C. De flesta MFI-9B har en 100 hk Continental-motor, men denna har 130 hk. Just SE-FIG var en av de sista niorna som tillverkades av MFI, planet levererades nytt till Malmö Segelflygklubb 1974.
T 28 "Trojan". Sten Svensson från Eslöv har plockat hem denna T 28 från USA. På marken är Trojanen en riktig "Dunderklump", men i luften rör den sig med elegant grace och fint brumm i motorn. Något skönhetspris finns det väl inte någon anledning att dela ut. Men ett pris, som det mest välvårdade planet, är inte långt borta. T 28 var byggd för att användas som skolplan. Men med förstärkta vingar och kraftigare motor, kom det att deltaga, som lätt attackplan i både Korea och Vietnamkriget, . Det är roligt att vi får mer flygande veteranplan i Sverige. Så det är bara att gratulera Sten till sin nya skyddsling.
Ö 1 "Tummelisa". Mikael Carlssons "Tummelisa" kunde jag bekanta mig med under SVFF:s flygdag.på Elslöv(08). Det är roligt att se rekonstuktioner från flygets barndom. Inte minst som här med en originalmotor. Mikael puttrade omkring småtrevligt och kunde t.o.m utföra en del avancerade manövrar. Ö 1 kom till flygvapnet i det tidiga 20 talet och användes då som skolplan.
J 29 "Flygande tunnan". På Säves flygdag fick jag se "Gul Rudolf" flyga. Det var toner från min tid. Jag minns F 10 flygdagarna, då de dånade över divisionsvis. Det är roligt att det finns ett flygande exemplar, för det är i luften man skall se den. Jag tycker jag har fått lite dramatik i teckningen och därmed gjort "Tunnan" rättvisa. Den flög i en tid då atombomberna satt löst. Det gällde för lilla Sverige att visa tänderna. Hit men inte längre, var parollen. Det är bara att önska lycka till, med att hålla "Gul Rudolf" i luften. Ni gör ett fantastiskt jobb

J 32B "Lansen". På Säves flygdag flög också Lansen, t o m i dubbel uppsättning. Så en teckning av den blev ett måste. Lansen flög första gången 1952 och kom att tillverkas i över 400 exemplar. A 32 gjorde aktiv tjänst i Flygvapnet 1955 - 78. Attackflyget skulle ge sig på den elake fienden redan ute på havet vid ett invasionsförsök, kanske t o m i ilastningshamnarna. Hög beredskap rådde speciellt när det hettade till i början av 60-talet. Berlinkrisen och Cubakrisen m fl gjorde att man övade kupplarm med stor energi. Man kom också att utveckla en spaningsversion och allväders/nattjaktsversion.

Dynamic UL. Här kan tala om linjer som inte gör motstånd, varken i luften eller för ögat. Dynamicen vill knappt sluta flyga när man försöker landa den. Planet ägs av Mikael, en mycket trevlig kille. Vi gick i samma kull under teori utbildningen. Han löpte linan helt ut och skaffade sig ett eget flygplan. Mikael har sedan sålt planet till vår klubb. SE-VPL har numera sin hemvist på Söderslätt Flygklubb.

Spitfire Mk XVIe. I slutet av okt 08 var SVFF medlemmar inbjudna till Biltemas hangar i Ängelholm för att få en lite närmare titt på Spitfiren och Mustangen. Eftersom jag tecknat Mustangen tidigare, så blev det nu Spifirens tur. Spitfiren rullade ut från fabriken i aug 45 och missade därmed kriget med några månader. Den fick hänga med till 52, då den blev utkonkurrerad av jetkärrorna och hamnade efter en tid i privat ägo. 05 blev den renoverad på Duxford och flög igen i mars 07. Strax efter övergick den i Biltemas ägo, till glädje oss i Sverige. RW386 som är dess gamla registrering är försedd med en bubbelhuv, som gör att den ser lite ovanlig ut för att vara en Spitfire.
Fokker Dr 1. Jag hade glädjen att närvara den 1.nov 08 när Mikael Carlsson höll roll out för sin Dreidecker. Det är en replika av en Fokker Dr 1 från 1917, dock försedd med en original 110 hk roterande Rhone motor. Målningen härstammar från Johann Janzen i JG 1, Jasta 6. Det är bara att ställa in sig i hyllningskören och fascineras av Mikaels förmåga och entusiasm. Det är bara att önska lycka till med kommande flygningar framöver, till glädje för oss flygdagsbesökare. Det är något visst med gamla plan, även om de är nya.

Flygande Veteraners DC 3 "Daisy". Daisy föddes i USA 1943 på Douglasfabriken i Kalifornien. Hon gjorde krigstjänst i US Army Air Coros under kriget, för att efter vissa mellanspel i Canada och Norge hamna hos SAS 1948. 1957 tog Linjeflyg över henne. Hon fick sedan göra vapentjänst i Sv Flygvapnet, som TP 79 mellan åren 1960 - 1983. Därefter kom hon under Flygande Veteraners beskydd, där lever hon nu ett gott pensionärsliv till glädje för oss veteranflygälskare. Jag har haft nöjet att vara passagerare några gånger.

J 9, Seversky Republic. 1939 var det kris i Sverige. Kriget stod in på knutarna och Flygvapnet var föråldrat. Som en skänk från ovan lyckades Sverige komma över några relativt moderna jaktplan. Hur de kom hit är en dramatisk historia, men allt som allt lyckades det FV, att få hit 60 st. J 9:an fick ett styvt jobb att hålla rent längs våra gränser. Kränkningar och nödlandningar var vardagsmat.. 1952 togs de sista planen ur tjänst. Jag vet inte varför jag känner för J 9:an. Kanske har det med göra, att jag som liten knatte bodde i Abrahamsberg, inte långt från Bromma. J 9:ornas hemmaflottilj blev F 8 Barkaby (granne med Bromma) och de syntes ofta ovanför Stockholm. Förmodligen grundlades mitt flygintresse med bl a just J 9:an.
J 28B "Vampire". J 28:an var det första reaplanet i Flygvapnet. Året var 1947, när de första J 28:orna kom till F 13. Fart tog det med den förbättrade J 28B, som med ny motor och bättre prestanda gjorde entré 1949.Teckning föreställer den första J 28B ("Röd Adam") som anlände till Barkaby (F 8) i maj 1949. Som flygintresserad 10 åring, var jag fascinerad av hastigheten, som "blåslamporna" svischade förbi med. Man kan ha synpunkter på engelska plan. En mekaniker skulle säkert utöka ens förråd av svärord. Men som konstnär och uppskattare av sköna linjer, så finns det en del vackra exemplar från öriket. Lilla J 28B:s smäckra och mjuka linjer tilltalar mig, därför kunde jag inte låta bli att teckna den till 60 års jubileet.
Spitfire Mk XVIe. Den 21 maj 09 hade Ljungbyheds Aeronautiska Sällskap medlemsträff med flyguppvisning. Det kom mycket folk och det bjöds på fina uppvisningar. Här en teckning på Biltemas Spitfire som Pär Cederqvist gjorde en fin uppvisning.med. Det är alltid lika fint att se Spitfiren och lyssna till motorljudet.
Hurricane. Jag hade nöjet att följa med SFF:s resa till "Flying Legends" airshow på Duxford I England (juli 09). Mycket bussåkande men det var det värt. En av höjdpunkterna var att få se dessa Hurricanes rusa fram över gräset och stiga till väders. Man fick en riktig nostalgitripp tillbaka till inledningen av Slaget om England. Det drällde av Spitfires, men att få se tre flygande Hurricanes var stort, som gav inspiration till denna teckning.
Fokker-Wulf 190 A. Den här F-W 190 såg jag flyga på Duxford 09. Det är inte ett original utan ett nybygge. Motorn är rysk Ash 82 och inte en BMV 801, men det hindrar inte att de var ett bra brrummm i den. Den första F-W 190 flög 1941 och blev en tuff motståndare, inte minst fick de allierades bombflottor känna på dess eldkraft.
Mikael Carlssons Bleriot XI. Den 25/7 09 var det exakt 100 år sedan Bleriot gjorde den första flygningen över kanalen. Detta var ett stort steg för flyget som transportmedel. Mikael Carlsson har byggt en kopia av Bliriots flygplan. Planet har en originalmotor och samma instrumentering, d.v.s. knappt någon alls. 100 årsdagen gav anledning till stora flygfestligheter, där bl.a. Mikael skulle upprepade flygningen med sin Bleriot. Mikael är outstanding både som flygare och flygplansbyggare. Det är roligt att vi har honom här i Sverige och då speciellt i Skåne.
Pär Cederqvist med sin Tiger Moth. Den 22/8 09 var det Fly-in på Eslövs flygplats (South Swedish Vintage Fly-in 2009). Ett tillfälle som man bara inte får missa. Till traditionen hör Pär Cederqvists fina avancerade uppvisning med sin röd-gula Tiger Moth. Hans sedvanliga "lågsniff" med ljudliga trumpetsignaler tillhör obligatoriet. Man blir aldrig trött på att se Pär i aktion. Förutom att han flyger Ljungbyheds Vampire, så har han också flugit in sig på Biltemas Spitfire.
B 5 Northrop. B 5:an var den svenska Stukan, som skulle göra livet surt för en anfallande fiende under beredskapstiden. Som liten knatte fick jag kontakt med planet, genom en favoritmorbror, som var inkallad mekaniker på F 6 (Karlsborg). Planet tillverkades då på licens av SAAB i lite över 100 ex. B 5 ersattes efterhand av den snabbare och starkare B 17. Jag tycker B 5 har ett stadigt och halvsnyggt utseende som är väl värt en teckning.
B 3 Junkers Ju 86. B 3:an, Flygvapnets största bombplan, som började levereras från Tyskland 1936. Av samtliga 56 plan kom 36 från Junkersfabriken och 20 st. licenstillverkades av SAAB Linköping. B 3:an var redan omodern när kriget bröt ut 1939. Långsam och med endast 3 st, 7,9 mm rörliga kulsprutor var den ett lätt byte. B 3:an kunde ta 4 st. 250 kilos bomber. Planen kom efterhand att byggas om till fjärrspaning och transportplan. En dramatisk händelse utspelas sig i april 1940. Man hade den 11 fått underrättelser om att Skåne skulle invaderas. Från F 1 i Västerås lyckades man få en division i luften (12 plan). Vid femtiden på morgonen den 12 april, nådde de fram till Öresund. Ordern var att med låganfall angripa landstigningsfarkoster och trupp. De var ensamma, jakteskorten från F 8 kunde inte lyfta på grund av dimma. Deras chanser var inte stora, om tyskarna hade beslutat sig för att ta Skåne. Jag undrar hur skyttarna kände sig, där de satt i sina öppna sittbrunnar och spanade efter uppdykande Me 109:or. Vår beredskap kunde ha varit bättre.
Me 109 G. Det har blivit en vana att följa med SFF till ILA i Berlin. En av höjdpunkterna i den stora flygshowen var den här Me 109. En stiftelse inom EADS äger och vårdar planet. Att uppleva "brrrruummmmmet" och kraften från Daimler Benz motorn, när 109:an smidigt virvlade runt i luften över Schönefeldt flygplats. Att få se denna helgonförklarade "warbird" var värt nästan hela resan. Vädret var tyvärr inte det bästa, gråmulet och en del regn. Men ändå fullföljdes det mesta av det omfattande uppvisningsprogrammet.

Catalina. På ILA-mässan så jag också denna Catalina flyga. Catalinan har med sitt annorlunda utseende en slags charm som alltid tilltalat mig. Den första typen flög 1935. Den blev snabbt populär bl.a. för den kunde hålla sig i luften i ca 18-timmar. Den blev en skräck för u-båtar i övervattensläge. Samtidigt som den blev en välsignelse för piloter som hamnat i vattnet. I Sverige har vi haft tre plan, obeväpnade med sjöräddningsuppgifter. Ett av dessa blev nedskjutet, då det sökte efter överlevande i samband med nedskjutningen av DC 3:an. Det här planet kommer från Kanada och blivit målat i Amerikanska färger. Den hålls i luften av ett gäng entusiaster och visar upp sig på flygdagar runt om i Europa.

Piper Cub. Det är 75 år sedan den första Cuben flög. Detta firades med ett stort Fly-In (SVFF) på Eslövsfältet den 3-4 juli 10. 50 Cubar hade mött upp och minst lika många andra plan också. Det var en riktig flygfest, som det bara kan bli när alla ställer upp och vädergudarna är med på noterna. En teckning på en Cub blev ett måste. Det blev att leta fram några gamla färgpennor och göra en teckning av den klassiska gula Cuben för svart-vitt blir fel här.Cuben har vackra linjer och det finns harmoni i proportionerna. Den vårdas och älskas av sina ägare och därför flyger nog så många fortfarande. Denna Cuben hör hemma i Eslöv
Super Cub. På Eslövs fly-in den 3-4 juli fick jag också se denna armécub. Det var ett kärt återseende. På 60-talet använde artilleriet supercubar för eldledning och spaning. Bl.a. deltog två stycket vid försöken med ny pansarorganisation på Revinge 1961. Jag var där som vagnch på en Centurion och blev kompis med en av artilleriflygarna. Detta hade till följd att jag fick följa med honom som barlast vid hans träningsflygningar. Det handlade om avancerad busflygning på lägsta nivå. Jag undrar vad egentligen en artilleriledare såg vid de våldsamma upptagningarna från lägsta nivå upp till ca 100 m och sedan snabbt ner igen. Cubarna ersattes snart med helikoptrar i stället, men denna finns kvar och står under Joakim Wesths beskydd.
Lysander. Det har blivit en vana att följa med SFF:s resa till "Flying Legends" på Duxford I England (juli 10). Den här gången fascinerades jag bl.a. av Lysandern som jag så flyga. Lysandernt var först ett mindre bra spanings-och sambandsplan för armén, men specialutrustades för att flyga in materiel och agenter i ockuperade länder. Korta start och landningssträckor var ett måste, plus starka och bra ställ som klarade ojämn mark "Fälltanken" under flygkroppen kallades "spykapsel" och är egentligen ett förrådsutrymme för att medföra materiel till exempelvis motståndsrörelser. På sidan sitter en fast monterad stege en s.k. "spyladder". Den underlättade snabba av- och påstigningar. Tiden på marken fick bara vara några få minuter. Att få uppleva Lysandern på nära håll och se den flyga satte min fantasi i rörelse, som resulterade i denna teckning. Här kan man tala om piloter som behärskade allt. Flygning och navigering i mörker. Landningar på små och okända fält, hela tiden med fara för sitt eget liv. The Shuttleworth Collection vårdar och håller den flygande. Det är roligt att flyghistorien hålls levande.
Fieseler Fi 156 Storch (S 14). Vid besöket på The Shuttleworth Collection fick jag bekanta mig med denna Fieseler Storch. Ett trevligt spanings och sambandsflygplan med extrema lågfartsegenskaper. Det lär t.o.m. i stark motvind kunna flyga baklänges. Planet flög i Svenska flygvapnet under beteckningen S 14. Det berättas att Rommel gillade att flyga planet. Han hade ingen formell behörighet, men flög ändå till hans livvakts stora förtvivlan. Han tyckte om att kolla vad fienden hade för sig. En gång bröt en hastig påkommen sandstorm ut när han var uppe och flög. Den förskräckta livvakten trodde de sett honom för sista gången och funderade säkert på hur man skulle förklara detta för Hitler. Men med hjälp av något slags sjätte sinne, berättas det, att han dök upp ur töcknet och landade välbehållen. Han fick dock medge, att inte hade sett så mycket av fienden.
SK 15 Klemm Kl 35.. Den 5 sept. 10 var det flygdag på Ljungbyhed. Strålande väder lyste över flygplatsen där den bredde ut sig, med den skogbeklädda Söderåsen i bakgrunden. Precis som det skall vara på en flygdag. Många av krigsflygskolans gamla plan visade upp sig i luften. Den här "klemmen" såg jag redan när Eslöv hade sin flygdag i år. Så det var på tiden att det blev teckning. SE-BPU som är den civila registreringen hör hemma i Stockholm. Klemm 35 fanns i ett knappt hundratal under beteckningen SK 15 i flygvapnet. Det tjänstgjorde som ett modernt skolflygplan under krigsåren 40-45, då man utbildade stridspiloter på löpande band, både vid F 5 i Ljungbyhed och på reservkrigsflygskolan i Eslöv. 1951 såldes många till flygklubbar, där den blev en utmärkt segelflygbogserare..
 

Stearman. Den 17 juli 1910 var det exakt 100 år sedan man gjorde den första flygningen över Öresund. Jubileet hade planerats som en stor flygfest med veteranplan. Mikael Carlsson skulle upprepa flygningen med sin Bleriot IX och landa på Limhamnsfältet vid Ribersborg. Detta var den exakta platsen där det första flygplanet landade. Det hela skulle bli en flygfest med massor gamla flygplan och utklädda människor. Som det var i flygets barndom. På danska sidan hade man gjort en stor sak av det. Arrangemanget i Malmö skulle Malmö stad och Skånsk Veteran FlygFörening stå för. När tiden närmade sig fick Malmö stad kalla fötter och beslutsvånda. Inga besked kom och så småningom måste Mikael dra sig till förmån för 100 års flygjubileum på Gärdet i Stockholm. Till slut kom ett definitivt nej från kommunen. Tydligen hade en miljöpartist tyckt att det blev föroreningar på Limhamnsfältet. Från danska sidan ville man dock genomföra flygningen. Man fick tillstånd att landa på ett litet privat fält söder om Malmö (Fridhem). Hans Johansen med sin Stearman upprepade flygturen tillsammans med Pär Cederqvist och hans Tiger Moth som följeplan. Vid Fridhem fanns en liten mottagningskommitté utklädda i tidsenliga kläder, så jubileet gick inte helt förbi. Vilken miss av Malmö kommun att inte ta tillfället i akt att skapa en flygfest för folket och det dansk-svenska samarbetet.

J 8 Gloster Gladiator.. Den 1 okt. var det exakt 70 år sedan F 10 bildades på Bulltofta i Malmö. Detta firades med en heldag på gamla Bulltoftafältet. Kirsebergs kyrka och Tekniska museet i Malmö. Eftersom jag stöttar F 10 museet, så är jag automatiskt med i kamratföreningen och blev därmed inbjuden till festligheterna. F 10 upprättades efter många turer den 1 okt.1940. man lyckades skrapa ihop två divisioner J 8. Sammanlagt 55 st. hade inköpts från England några år tidigare. De blev nu omplacerade till Bulltofta från F 8 i Stockholm. Planet var redan föråldrad när det köptes, men det var en svår tid, för att få tag på moderna plan. Några J 8:or lånades ut till Finland under vinterkriget och lyckades hävda sig väl där. Det hela blev en fin jubileumsdag, inte minst var det roligt att höra de gamla veteranerna berätta om den första tiden på Bulltofta. Detta gav inspiration till denna teckning. Det skulle vara roligt om det hade funnits ett flygande exemplar i Sverige.
T 18 B..I slutet av 30-talet fick SAAB i uppdrag att konstruera ett medeltungt bombplan, resultatet blev SAAB 18. En av typerna utvecklades till torpedflygplan. Flygplanet visade sig vara för snabbt för traditionell torpedfällning. Man ville behålla möjligheten att bekämpa sjömål bl.a. med minor, bomber och raketer. Under kalla kriget utgjorde ryssarna ett rejält hot med en ansenlig mängd landstigningstonage i Östersjön. En av T-varianterna försågs med en 57 mm Boforskanon. För en gammal stridsvagnsoldat med erfarenhet av kanoner, låter detta väldigt mycket i ett flygplan. Med ett 40 skotts magasin och lite mer än två skott i sekunden, skulle man bekämpa tänkta mål. Jag antar att precisionen var det väl lite si och så med, men fartyg är stora så några träffar skulle man nog få in. Det går många skrönor om att planet skulle stanna i luften under eldgivningen. Personligen trodde jag det inte fanns en enda fast del i kärran efter några salvor. Men efter att ha samtalat med legendaren Bert Stenfeldt, som har några års erfarenhet av planet. Detta samtal inspirerade bl.a. till denna teckning. Han försäkrade han att det var skrönor och att planet fungerade bra med kanon och allt. Utvecklingen av Lansen och sjömålsrobotar gjorde att denna roliga variant försvann. Tyvärr finns inte något ex bevarat.
Fooker D 7.. Lördagen 2/4 var det "roll out" för Mickael Carlssons Fokker D 7. En högtidsstund för oss som gillar gamla brummiga plan med propeller. I 16 år har Mikael jobbat på detta projekt. Planet har en original 14 liters, 6 cylinders, Mercedes radmotor. Bara ljudet är en upplevelse. D 7 modellen föddes 1916 och kom ut till förbanden i början av 1918. Målning och märkning härstammar från förbandet Jasta 68, som skrämde slag på engelsmännen. Mikaels D 7:a är otroligt välbyggd. Han har byggt den efter de gamla ritningarna och bara använt tidsenligt materiel. Det finns bara tre flygande ex. i världen. De två andra finns i USA och Nya Zeeland. Tack Mikael för att du sätter Skåne och Sverige på den flyghistoriska kartan. Det är bara att gratulera Mikael och ställa in sig i beundrarskaran av hans nu utökade flyghistoriska luftflotta.
Bücker Bestmann SK 25.. Den 4-5/6 var det stor flygfest på Eslövsfältet. Kommunen fyllde 100 år och bidrog bl.a. med en asfaltbana på nästan 800 m, som iordningsställdes i all hast till flygdagen. Massor av plan och människor precis som det skall vara. Ett flygande plan från min ungdom, stimulerade min tecknarpenna. SK 25:ans lite knubbiga charm och harmoniska proportioner är lätt att fatta tycke till. SK 25 tjänade som skolflygplan mellan 1944 till 53 i Flygvapnet. Nytt var att elev och lärare satt sida vid sida, vilket hade stora pedagogiska fördelar. Hägglund & Söner byggde sammanlagt 180 st. på licens. Konstruktionen bestod av trä, plywood och duk. Efter kriget kom många att hamna som sambandsflygplan ute på flottiljerna, eftersom alla inte behövdes på F 5. Detta flygande ex. står under Joakim Wesths beskydd och är fantastiskt fint renoverat till glädje för oss gammelflygplansälskare.
Fairey Swordfish. Åter igen en resa med SFF till "Flying Legends" på Duxford I England. Att få se en flygande Swordfish var en av upplevelserna. Svärdfisken var hopplöst föråldrad då kriget bröt ut 1939. Med sin max hastighet på bara lite över 200 km i timmen, var den ett lätt byte. Men som tur var opererade den ute på havet med hangarfartyg som bas. Det gällde att hålla sig utanför jaktflygets räckvidd och utföra spaningsuppdrag och torpedanfall. Sin hjältegloria fick planet i slutet av maj 1941 då en grupp på 15 plan från Ark Royal, anföll Bismarck och lyckades få in en torpedträff på rodret vilket gjorde fartyget mer eller mindre manöverodugligt. De jagande flottenheterna kunde sedan med systematisk beskjutning besegla Bismarcks öde. Ett sätt för torpedflygplan att överleva var att flyga så nära vattenytan i anflygningen, att kanonerna genom sin begränsade dumpningsförmåga inte kunde beskjuta planet. Jag valde att sätta in Swordfishen från Duxford i en stridssituation på min teckning.
Spitfire Mk V. På Duxford under "Flying Legends" dagarna dräller det av Spitfires. Den här fångade min uppmärksamhet. Spitfire Mk V har normalt elipsformad vingspets, men man gjorde en variant Mk VB, med avhuggen vingspets. Den blev då kvickare i rollplanet och kunde hänga på Me 109:orna speciellt på låg höjd. Spitfire är nog det flygplan som har de mest harmoniska och vackra linjer. Planet är mytomspunnet och älskat, inte bara av flygtokiga, utan av alla som har lite intresse för flyg.
MFI 15 "Safari". Under Eslövs Fly-in 5 juni 2011, såg jag Eirc von Roséns MFI 15. Jag har också hört honom hålla föredrag om "matbombningarna" i Etiopien. Där bl.a. MFI 15 spelade en huvudroll. MFI planen är mycket omtyckta av sina ägare och flyger i ett stort antal ännu. MFI 15 flög första gången 1969 och är större med en mycket starkare motor än MFI 9. MFI står för Malmö Flyindustri som numera tillhör SAAB.
"Yakovlev Yak-55". Nere på Söderslätts FK finns Per Norén, som numera är ägare till en Yak 55. Yak 55:a är specialkonstruerad för konstflyg. Konstflyg är ett steg värre än avancerad flygning. Man utför manövrar som egentligen inte skall gå att utföra med ett flygplan. Det tävlas både i SM och VM. En mycket stark motor i ett robust, men lätt flygplan ger mycket utrymme. Exv. en stigförmåga på över 15 m/sek. Det är bara att önska Per lycka till med sin Yak. Jag vet att han har planer, trots at inte säger så mycket själv.
De Havilland "Chipmunk". Den 30 juni var det Fly-in i Eslöv, Detta brukar alltid inspirera till en flygteckning. Ofta hedrar våra danska vänner flygdagen med sin närvaro. Så det var på tiden att jag tecknade en dansk kärra. Chipmunken har varit det grundläggande skolflygplanet i Danmark mellan åren 1953 -1976. Planet flög första gången 1946 i Kanada. När de fasades ut från danska flygvapnet, gick huvuddelen till flygklubbar och privata ägare. OY-ALD tillhör och vårdas av Danmarks Flygmuseum och visar upp sig på olika flygdagar.
SAAB AJ 37 "Viggen".Swedish Air Force Historic Flight har lyckats få detta ex av Viggen i luften, till glädje för oss flygälskare. Jag har ännu inte haft nöjet att se den flyga, men vill ändå göra en teckning så länge. !971 levererades de första planen till Flygvapnet och Viggen har sedan utvecklats i flera variationer (AJS), tills pensioneringen 2003. Viggen var en viktig kugge i vårt försvar under kalla kriget. Vi får hoppas att SwAFHF för lite bensinpengar av staten, så vi kan få ett besök här i södra Sverige.

Slepcev Storch. På Nils Håkanssons gård utanför Bara finns numera denna speciella Storken. Det är en 3/4 dels kopia inspirerad av den riktiga Fieseler Fi 156 Storch (se längre upp på flygsidan). Precis som originalet kan den flyga mycket långsamt och har kort start/landnings sträcka. Planet är byggt från en byggsats, vilket kan ge modellflygarna vatten på sin kvarn. En del av dem anser ju att alla är modellflygare, bara det att några flyger i skala 1/1
Teckningen härstammar från 2012 års Möllerödsdagar. Mölleröd ligger på P 2 övningsfält väster om Hässleholm. Här samlas olika grupper med uniformer, vapen och fordon för att visa upp sig. Det handlar mycket om WW II med läger och krigsuppvisning. Detta år var det ryssar och tyskar på östfronten. Nils agerade spaningsflygare för tyskarna. Jag la in en T 34/85 som uppträdde på ryska sidan. Det är inte bara stora pojkar som leker krig, utan det ligger mycket militärhistorisk forskning bakom hela arrangemanget. Möllerödsdagarna återkommer i andra halvan av augusti och jag kan rekommendera ett besök.

Airbus 400M. Återigen med SFF till ILA i Berlin. Intrycken brukar ju ofta resultera i någon teckning. Denna gången fastnade jag för Airbuss 400M som visade upp sig. En riktig bamse som kan lasta 37 ton. Första flygningen var i dec 2009 och den räknas börja levereras till beställarna nästa år. Fyra stycken åttabladiga turboprop motorer ger den kraft som behövs för att kunna starta med full last på en relativt kort startsträcka. Den planeras ersätta gamla trogna C130 Herculus. Flygningen på ILA var imponerande det är något visst med stora plan som beter sig som tyngdkraften inte fanns. Sedan är det en annan sak hur den flyger fulltankad och med maxlast. Jag har hört rykten om att Sverige skulle varit intresserat. Man får väl se vad som blir över när JAS har fått sitt.
de Havilland DH 98 Mosquito (KA 114). Mosquiton har alltid fascinerat mig och är i mitt tycke WW II vackraste plan efter Spitfiren. Mosquiton som var byggd helt i trä (plywood) och därför mycket lätt. De två starka Merlin motorerna gav Mosquiton en toppfart, så den lätt kunde dra ifrån anfallande jakt. Den förekom i flera variationer, bomb, jakt, spaning, mm. Teckningen här inspirerades av en film, som visade det nu enda flygande exemplaret i världen. Tyvärr flyger den i Nya Zealand, så möjligheten att få se den i verkligheten är mycket små. 60 plan köptes till Sverige efter kriget och användes då som nattjaktplan med beteckningen J 30.
Icarus C 2. Jag lätt mig övertalas att göra en teckning av en av Backamos FK två Icarusar. Icarus C 42 är ett tyskt, ultralätt sportplan, som är trevligt och lättfluget. Kanske kan man få en chans att hänga med någon gång i framtiden. Backamo FK ligger inte långt från Ljungskile i Bohuslän. Jag lade in Uddevallabron i landskapet på min teckning för att markera den Bohuslänska samhörigheten.
Curtiss P 40 Kitty Hawk. Så var det dags igen för "Flying Legends" på Duxford med lekkamraterna i SFF. Det brukar ju bli någon teckning varje gång. Denna gång inspirerades jag av en P 40 Kitty Hawk. Rena harmoniska linjer som flyger värmer ett flygar- och tecknarhjärtat. Ett av mina första flygminnen, som lämnade efter stort intryck, var filmen "De Flygande Tigrarna". Jag måste ha kommit in på något sätt, för jag tror den var barnförbjuden. Egentligen skulle väl denna P 40:a ha hajgap som den riktiga "Flygande Tigern., Men jag vill vara rättvis mot det jag såg, så det blev en bevingad dödskalle i nosen och pinuppa på stjärten.
MFI 9 . Tisdagen den 15/7 kl 17 så vill jag och Fredrik bjuda in er till en officiell utrullning av de färdiga flygplanen, SE-ENG och SE-EFR. Vi bjuder på MFI-tårta, kaffe mm. En sådan inbjudan kan man bara inte tacka nej till. Kaffe och tårta, flygplan och trevligt flygsnack är alltid en höjdare. En av kärrorna (SE-EFR) var målad i Biafrafärger. Det var ju i Biafrakriget som MFI 9 och von Rosen blev världskändisar. Nu saknas det bara raketkapslar under vingarna, för att den skall se riktigt krigisk ut. Så det är klart att det blev en teckning, som minne från den trevliga kvällen.
SAAB J 35 Draken. .Jag lät mig övertalas att göra en Draken teckning till en f.d. drakenpilot. Så här blev resultatet. Draken är en av Saabs vackraste skapelser. Det gäller bara att hitta rätt blidvinkel för att göra planet rättvisa. För 60 år sedan flög Draken för första gången. Danmark, Finland och Österrike kom också att använda Draken i sina flygvapen,
DH 69 Tiger Moth. 24 oktober 2015 landade Johan Wiklund med sin DH 60 Moth av årsmodell 1928 i Kapstaden efter att ha flugit från Nord Kap genom hela Europa och Afrika. En helt fantastisk bedrift! År 1929 flög Gösta Andrée med ett flygplan av samma typ från Sandviken till Kapstaden och landade där också den 24 oktober. Grattis Johan du genomförde det du förutsatte dig. Ett flygäventyr som är värd en Bigglesmedalj om det finns någon.
SK 16 Harvard. I slutet aug 2016 firade Flygvapnet 90 år med en stor flyguppvisning på Malmslätt. Jag var där på söndagen och fyllde på mitt flygintresse. Bland alla flygplanen som visade upp sig blev det en teckning av SK 16 som minne. Dels för att jag inte har tecknat den innan och för att jag gillar den gula färgen på skolplanen, så jag letade upp färgpennorna i ett försök att fånga den. Sk 16 tjänstgjorde i FV mellan åren 1947 - 72. Mest som skolflygplan på Ljungbyhed, men även som sambandsplan på många flottiljer. 16028 stod i många år på Svedinos museum i Ugglarp men renoverades till flygskick under nästan 15 år av Henrik Bergman och Martin Johansson på F 7 Såtenäs med hjälp av ett flertal volontärer.
Black Wing. Flygets dag firades på Söderslätts flygklubb och allmänheten var inbjuden. Per Norén dök upp med en Blackwing kärra och jag tittade lite närmare på underverket. Detta resulterade i en teckning här på hemsidan. Blackwing är ett ultralätt fpl och tillverkas i Lund/Eslöv. Entusiasten och konstruktören heter Niklas Anderberg och har lagt ner 10 års arbete till dags datum. Blackwing tillverkas i ett mycket starkt och lätt kolfibermaterial och är utformat för att ge en minimal bränslekostnad. Det är bara att gratulera teamet som nu står bakom Blackwing och kommande serieproduktion
Gyrokopter. Den 18 maj 2019 firade Lanskrona flygklubb Enoch Thulins minne med en flygdag. Bl. a gästades dagen av tre st. gyrokoptrar. Jag fick en grundlig presentation av en av gyrokopterpiloterna. Man kan se den, som en bastard mellan flygplan och helikopter. Kanske en luftens MC. Gyrokoptrarna gjorde intryck på mig och inspirerade till en teckning. Jag lade till lite mar mark på teckningen. Det finns en samband mellan ägaren av SE-VRV och slottet, som kan skönjas nere till höger på teckningen. Tack för en trevlig flygdag och ökad kunskap om gyrokoptrar och dess flygförmåga.